Rädsla-vårt självskapta fängelse

Rädsla-vårt självskapta fängelse

Vet ni den där känslan när magen knyter sig, hjärtslagen rusar iväg, du börjar kallsvettas och varenda muskel i kroppen spänner sig?

Rädsla.

Det är vad som orsakar denna kroppsliga upplevelse. Rädslan påverkar oss på så många sätt. Helt fysiologiskt skapar den otaliga reaktioner i kroppen. Inte en enda av dem är på något sätt behagliga, tvärtom så utsätter den kroppen för en enorm energiansträngning. Men när situationen som skapade rädslan försvinner så går kroppen så småningom tillbaka till neutralt läge. Kroppen kan igen återhämta sig.

Men vad händer då på det mera osynliga planet, på det mentala?

Där händer det MASSOR! Och där kan skadorna vara mer långvariga eller permanenta.

 

I en stor del av mitt liv så levde jag i rädsla. Rädd för allt och ingenting. Tänk om jag inte klarar av det här? Tänk om alla skrattar åt mig? Tänk om allting är bara inbillning? Tänk om jag är ensam hela livet? Tänk om planet kraschar?

Min lista var lång…den tog nog aldrig slut. För alltid hittade jag nya saker att vara rädd för.

Jag hade skapat mitt eget fängelse där jag var både fånge OCH fångvaktare. Fången som stundvis fick mod till sig och ville ut i det fria och leva livet, men fångvaktaren som alltid var där och påminde om allting som var farligt och hur mycket säkrare det var att vara inlåst.

Det här pågick i många år. Och desto större rädslorna blev desto mera negativa händelser började jag dra till mig i mitt liv. Det jag skickade ut, det fick jag tillbaka. Gång på gång. Jag intalade mig att jag bara var en ”extra utsatt person”, jag tog på mig martyr-rollen. Och på samma gång gav jag bort kontrollen över mitt liv till resten av världen. Tillgänglig för vem som helst… Tills en dag när jag hade nått botten, totalt nedsänkt i tjära. När jag mådde så dåligt att jag började räkna hur många värktabletter jag behöver ta för att slippa denna värld. Det var min vändpunkt. Då jag äntligen insåg att det finns ingen annan än jag själv som kan skapa det liv som jag vill ha. Att jag inte kan skylla ifrån mig på min omgivning, att jag inte kan låta mina rädslor styra mitt liv.

 

Idag är jag medveten om mina rädslor. När de dyker upp tittar jag på dem, granskar varifrån de kommer och sedan börjar jag jobba på att hitta ett sätt att bli av med dem.

Någonting jag har lärt mig under alla dessa år är att 80% av våra rädslor kommer utifrån. Någonting någon har sagt, du har läst nånting eller sett nånting. Rädsla kommer inte från hjärtat, rädsla kommer från det osäkra egot.

 

Dt finns många sätt att jobba med sina rädslor och var och en behöver känna efter vilket sätt som passar dem.

Här nedan hittar du några sätt som hjälpte mig och som jag också använder på mina kurser.

 

  1. Skriv ner dina rädslor

Kom ihåg, för att den här övningen ska ha effekt måste du vara brutalt ärlig mot dig själv. Skriv inte bara upp de ”ytliga” vardagliga rädslorna utan gräv djupt i ditt medvetande. Ta fram det där som känns som allra jobbigast, som du verkligen inte vill att ska komma upp i dagsljuset. När du är klar ska du bränna eller riva sönder pappret. Det kan kännas som en banal och löjlig grej, men faktum är att just den där konkreta handlingen har enorm effekt! Visualisera också hur dessa rädslor nu lämnar dig.

  1. Meditera

Meditera/visualisera hur du samlar alla dina rädslor, alla mörka moln, alla tunga energier i en säck. Låt det ta sin tid, var säker på att du får med allting. När du sedan har samlat allting du vill skicka bort så ger du säcken till moder jord. Hon tar emot dina rädslor, renar dem och förvandlar dem till små frön. Dessa frön planterar hon och upp växer de vackraste blommor/växter du någonsin skådat.

 

  1. Bli medveten

Bli medveten om hur och vad du tänker. Att bli medveten om sina tankar är det första och starkaste steget att kunna förändra sitt liv. Varenda gång du märker att rädsla, oro eller ångest tar över dina tankar så stoppar du dig själv och aktivt byter ut det till nånting positivt. Ingen skillnad vad, så länge det är positivt. Detta kräver tålamod och tid, men belöningen är oxå stor. Och det blir faktist lättare hela tiden.

 

Önskar er alla en energifylld och inspirerande helg!